Mina mål just nu

2 kommentarer
Det är bra att sätta upp mål ibland, sånt man verkligen vill. Så får man kämpa för dem. Det spelar ingen roll om det tar 1år att göra dem eller 1 minut. Något som håller igång en själv. Jag känner att jag behöver det nu. Om jag inte skulle ha mål skulle jag vara ännu mer lost och förvirrad. Vissa av målen är inte nya, vissa är jag en bra bit på vägen.
 
-Ta körkort (vill ha det senast i oktober månad)
-Köpa en bil
-Studera, jag vill ha en kandidat! Men jag läser många småkurser på universitetet också.
-Egen lägenhet
-Alltid ha en bra budget sparad.
 
Det är ju mycket materiella saker. Det finns även annat man vill uppnå.
 
 
-Att trivas bättre med sig själv, ensam nu.
-Kunna gå vidare och känna lycka igen.
-Se på saker med större mening, att allt har en betydelse.
-Jag vill resa och uppleva mera.
-Känna mig hemmastad i mig själv och någon plats och ort.
-Slippa panik/ångest känslor
-Få nya lyckliga minnen
 
Sträva efter lycka. Jag tror inte att någon någonsin kan känna sig helt lycklig, lyckan strävar man hela tiden efter. Jag vill inte att lyckan bara ska ligga hos en annan person, att det är personen som gör mig lycklig, jag vill kunna göra mig själv lycklig också, på egenhand. Det är svårt också. När man alltid har haft en annan person så nära intill hela tiden. I ett förhållande delar man ändå på lyckan tillsammans, man skapar den ihop..
 
Mycket är kanske tillfälligt pga situationen jag nu har hamnat i. De sista målen är såna som tar mer tid att bygga upp, man måste verkligen bygga upp dem, det är inget som man får på en gång. Det svåra är att också veta hur man ska ta sig dit, den biten som krävs. Det är inte lätt.
Jag har tagit mig själv såhär långt i livet, och det har ändå inte varit dåligt, visst är allt svårt, jag tror inte saker blir lättare, men man kanske kan hantera dem på ett lättare sett. Man kan ta itu med saker bättre.
 
1 Johan:

skriven

Nicole! Jag märker häe att allt inte är så bra med dig just nu... Vad har hänt? Kan nog gissa mig till det, men bättre att du berättar själv, om du vill så klart. Maila om du voill

Det där med mål är en bra grej. När det gäller mig om min elitsatsning så har jag det stora målet helt klart framför mig, men det är vägen dit som är det viktiga. Målet är Paralympics i Rio 2016, men det går inte att tro att man ska vara bäst där och då, det är vägen dit som är det viktiga. Att sätta upp små rimliga mål på den långa vägen, uppnå dem och på så sätt klättra närmre det stora, slutgiltiga målet. Att inte ha för höga krav på sig själv , at sätta för hög press på sig själv, är en del i det. Sätter man för höga delmål blir de dels svåra att uppnå och dels känner man sig dålig när man inte uppnår dem. Därför gäller det att vara medveten om sig själv och den nivå man för tillfället ligger på och utifrån detta sätta upp nya mål. Det gäller inte bara elitidrottandet, utan gäller egentligen allt här i livet. Att ha entt stort målsom man uppnår genom en rad delmål på vägen dit, för, återigen, det är inte målet som är det viktiga, det är vägen dit. :)

SV: Jag är väldigt, väldigt glad att jag har dem. Sofie är speciell, som jag skrev. Jag har aldrig tidigare kommit en annan människa så nära på så kort tid, för, sådant tar tid. Det kan ta väldigt lång tid ibland, men det är viktigt att låta det ta den tid det tar. Går försiktigt fram och sakta men säkert bygga upp en trygghet och en tillit för och hos varandra, för det är, mi min ögon, det allra viktiggaste i en relation oavsett om det gäller vänskap eller kärlek, att man känner trygghet och tillit till den andre. Vissa personer kommer man nära snabbare än andra, vissa personer går man ihop bättre mde utan någon särskild anledning och tvärtom. Det där med relationer är ett helt nätverk av känslor, samspel, verbal och ickeverbal kommunikation.

Ta hand om dig!

Kram!

2 sannas rum:

skriven

Väldig inspirerande lista, har lust att göra en själv. Eller kanske en dreamboard eller något... Jag vill ha mer konkreta mål så att man har något mål att kämpa för!

De tär tråkigt att läsa om de målen du har som man önskar att du inte behövde sätta upp. Jag är givetvis helt övertygad om att du kan ta dig ur detta, men det tar tid. Jag hade en period på tre år med alldeles för mkt alkohol, destruktivt beteende och diverse diagnoser och piller. Men jag tog mig ur det själv, helt själv. Det gäller att omge sig med människor som gör en glad, och alltid försöka tänka logiskt. Det är svårt, men inte låta känslorna ta över. Önskar dig all lycka, Nicole!